ett sista hej

… på den här platsen!

Kort och gott ville jag förnya mig efter ett bra tag på denna plattform så ni hittar mig nu på ratata, kanske (förhoppningsvis!) uppdaterar jag mer regelbundet där. Hoppas ni hänger med! Känner att det här kan bli nåt bra.

http://livskonfetti.ratata.fi/blogg/

http://livskonfetti.ratata.fi/blogg/

http://livskonfetti.ratata.fi/blogg/

♡ 

grönt och glühwein.

Vaknar upp till december.

När hände november undrar Jenny.

När vi blundade säger jag.

I samma veva som november övergick i december gick jag ganska spontant från halvlångt hår till kort perfekt-baskerlängds-bob efter lite funderingar en varm kopp glühwein. Frisören var så trevlig och har aldrig haft såhär bra frisyr förr. Sade at jag skulle återkomma i vår igen. 

Den andra december firade vi lillajul på Kölns julmarknader och hällde i oss mer glühwein. Alla dagar efter det har jag studerat ikapp allt jag borde läst i höst. Det står amaryllisar utspridda i udda vaser överallt i vårt hus och vi har köpt secret santa gifts som ska delas ut i veckan innan vi reser hem över jul. Måste konstant lägga band på mig själv för att inte längta bort allt för mycket men lyckas inte så bra. Fyra månader en hel sensommar och höst hemifrån känns för tydligt i mig för stunden. Jag saknar mitt hem. Målar upp aningen romantiserade bilder av livet där borta och i och för sig är det ett bra tecken då syftet med detta utbyte delvis uppfyllts. Ville känna så om alla platser igen. 

I söndag sitter jag på ett direktflyg hem. Det är fyra dagar och jag längtar dit.

and something else happens / and everything else is gone.

Jag stannar till för ljuset faller in precis i rätt vinkel, rinner in genom fönsterrutan över möblemanget längs med golvet och över mina skor. Det finns så många platser att lägga blicken på som vi bara skyndar förbi. När jag går själv stannar jag. Men att röra sig ensam längs med Amsterdams gator fyller mig med en stickande känsla. Jag tror det är melankolin.

Åker förbi samma husfasader samma trädgårdar. Dricker mitt kaffe svart på olika platser inne i stan. Orden fastnar i mina tankar så ofta och kommer varken ut i ljud eller som bokstäver på papper. Köper kort och skickar till folk. Måste sätta ner några i alla fall. Annars försvinner jag.

Sitter på uteserveringar i september, oktober. Till och med november. Dom som bor här säger att det är ovanligt varmt för den här årstiden, att det brukar regna mer, att det brukar vara kallare. När det väl regnar känns det som att vara instängd i en storm. Istället för att lyssna på en föreläsning om EU external relations tittar jag ut på de döende hortensiorna på bakgården. Lila-blå. Tänker att jag vill köpa en kvist blå hortensia att ställa i mitt fönster.

Jag undrar när det hände för nuförtiden gråter jag alltid. Det händer igen det händer igen och jag orkar inte stanna kvar på en unken bar ett smutsigt vardagsrum trappan i en studentvåning och känna inget. Efteråt röker människor gräs kring vårt köksbord och pratar nonsens fyller mellanrummen med meningslöst prat luften med en dunkel men omslutande dimridå. Vargen hittar mig inte längre, det är för mycket hav för mycket land emellan. Är så trött på vackra men sorgliga slut, men jag är en flyktig människa. När man är ung är det så mycket man inte vet. Jag vet ingenting ännu. Vad det än är - mitt hjärta skriker alltid efter mer.

det sista av oktober.

För två veckor sedan fick jag besök hemifrån. Tog ett tidigt tåg till Amsterdam på grund av underhållningsarbete av tågspåren vilket resulterade i att alla resor tog ca en timme längre än vanligt. Buss-buss-tåg-tåg-framme. Hade inte hunnit hänga omkring i Amsterdam trots nära avstånd så promenerade gata upp gata ner och följde broar över kanalerna tills jag fick skoskav. Sen tog jag tåget till flygplatsen och mötte upp m. Drack skummiga cappuccinos i eftermiddagssolen innan vi tog tåg-tåg-buss-buss hem.

Eftersom vi skulle hänga i Amsterdam igen senare i veckan åkte vi söderut till Maastricht för lite mindre storstadsbrus mer gammal arkitektur och caféhäng. Stannade hela dagen och utforskade stadskärnans alla små gator. Besökte bokhandel dominicanen, en enorm bokbutik inuti en gammal kyrka med böcker i två våningar och tillhörande café. Kan hända att vi gick i cirklar ett tag och letade efter dagens andra café i över en timme men vi fick våra bakverk till slut. Hursom en väldig charmig stad. Åkte hem i skymningen och somnade direkt hemma.

Åh Amsterdam. Spenderade hela lördagen i staden till fots, vilket i efterhand kanske inte var det smartaste, men gav en bra känsla av staden. Gick på caféer (Vinnies med sneda stora fönster och goda avokadosmörgåsar) som vi hade prickat in på kartan under tågresan och alla små affärer en kan tänka sig vintageshoppar och så vidare. Hade planerat in museum också men tiden och orket tog slut så då var det bara skönare att spara det till nästa gång.

Men en sväng till Hortus Botanicus var obligatorisk. Botanisk trädgård i olika vackra glashus samt en park utomhus som säkert är lummig och fin vår/sommartid. Fick klättra i skrangliga trappor och andas varm luft och det var den perfekta veckoslutsaktiviteten. Ah vill besöka alla botaniska trädgårdar i alla stora städer kände jag efteråt. När vi hade tittat färdigt drack vi gott kaffe ute i höstsolen och kollade på alla andra personer som njöt av sin lördag. Ses snart Amsterdam!

☆ 

Och så blev oktober till november. Om jag skaffar ett par varma sulor kan jag fortfarande använda mina loafers här. Halva hjärtat saknar hemma och halva har fäst sig här. Det är ännu lite tid kvar av höstterminen och känner att jag vill omfamna den tiden här.

om oktober.

Hej, det var ett tag sedan. Jag har inte hört av mig, det händer ibland. Så jag tänkte göra det nu. Min kamerarulle är fylld av bilder men jag är för rastlös. Nedan följer lite överblick över den senaste månaden ungefär. Har dokumenterat en del i Schweiz-München-Haag-Maastricht-Amsterdam för jag tänkte att det kunde vara fint att minnas, här är en liten bit av de tre första.

(I fredags skrev jag min första exam här och vaknade upp från någon slags dimma i måndags. Har insett att leva med flera andra människor får mig att isolera mig mer än när jag bor för mig själv. Köper hem blommor och hänger upp vimplar ovanför min säng för att känna trygghet men det här stället känns ändå samma. Såklart det gör. Så annorlunda en plats kan få en att känna sig. I mitt fönster står en trave böcker, bredvid ligger min skrivbok. Lever i en annan takt. Inget här är som hemma men ändå är allt likadant. I mellanrummen skriver jag.)

I mitten av september åkte jag och några andra med nattbuss till Schweiz över en dag. Besökte vattenfall och Lucerne, vandrade runt på fina gator kantade av dyra modeaffärer i Zürich. Resan var för övrigt en 1/5 på grund av knölig buss högt snarkande medpassagerare och stressig tidtabell. Nåväl.

I början av oktober tog vi flyget från Eindhoven till München för ett förlängt veckoslut i Tyskland. Denna resa, 5/5. Bodde på ett svinfint hostell med kristallkronor i baren och vackra fönster så lägligt mitt i centrum av stan. Fick en försmak på kallare väder för hösten hade inte ännu anlänt till Tilburg trots oktober och regn. Gjorde en dagsutfärd till Neuschwanstein slott. Drack billig öl tappade hakan över alla vackra gamla byggnader och tänkte konstant att här kunde man bo. Besökte en rooftopbar i ett studenthus gick på museum och matchade husfasadernas färgskalor.

En bra grej med Nederländerna är att det är enkelt att resa inom landet med tåg. Fixar man en gruppbiljett kan man åka från ena sidan av landet till den andra och tillbaka för 7 euro till exempel. När jag kände att jag hade saknat havet allt för länge en lördag så klev jag på tåget till Haag. Vackra, vackra stad! Spatserade längs med små gator fyllda med affärer och fina caféer, för att sedan ta spårvagnen några hållplatser från centrum och komma ut till havet. Varm vind och doft av saltvatten, klättrade upp för sanddyner och gräsbeklädda kullar i solnedgången och kunde inte förstå att det var oktober. 

Och som alltid så kom ju hösten till slut, även hit.